Mikroskogen – urban grönska mitt i staden
Minskad stress, bättre koncentrationsförmåga och ökat välbefinnande. Skogen har en viktig roll både för människors hälsa och för klimatet. I Embassy of Sharing utforskar man gröna möjligheter i anslutning till de kommande bostäderna i området. – Vi ser en växande trend av mikroskog i stadsmiljöer i flertalet länder, säger forskaren Johanna Deak Sjöman.
Utan träd och ett fungerande ekosystem i våra städer har vi svårt att anpassa oss till klimatförändringar. Det säger Johanna Deak Sjöman, forskare i landskapsplanering vid SLU Alnarp, som forskar inom ämnesområdet ekosystemtjänster och grönska i stadsmiljö. Skog och träd har en viktig roll för småkryp, fåglar och människor i en stad. De har även positiva effekter på människors hälsa och kan dessutom sänka temperaturen, rena luften, och minska risken för översvämningar.
– En av de bakomliggande orsakerna till mikroskogar är just trädens kapacitet att binda kol. I takt med att vi blir mer uppmärksamma på våra städers ekologiska fotavtryck kan mikroskogar komma att etableras mer här i Sverige, säger Johanna.
Mikroskog är en skogsliknande plantering, på en liten yta. Den är ofta omkring 100 kvadratmeter och passar bra i mindre parkmiljöer, skolgårdar och på bostadsinnergårdar. Den planteras i olika skikt, där träden skapar ett övre krontak, ett mellanskikt och ett markskikt med buskar längre ned.
Trend i andra länder
I dag ser vi trenden med mikroskogar i länder som Holland, England och Frankrike. I Paris har mikroskogar funnits länge, med tydliga exempel som Nationalbibliotekets innergård och den berömda innergården på 64 Rue de Meaux.
– När man planterar mikroskogar i städer är det viktigt att informera dem som bor där om vilken positiv betydelse träden har för klimatet. Det behöver skapas en acceptans för den här typen av planteringar, och det blir lättare om alla förstår vilken nytta skogen bidrar med, säger Johanna.
Och det finns exempel även här i Sverige. I Embassy of Sharing, som byggs i Hyllie, ska grönska i olika form genomsyra hela kvarteret. Gator med träd och grön förgårdsmark, parkstråk med markplanteringar, fasader klädda i klätterväxter och takterrasser med odling.
Dessutom ska en mikroskog planteras i bostadsrättsföreningen Skogslunden. Enligt Johanna Deak Sjöman ger det många fördelar för ett bostadsområde. Bland annat minskar översvämningsrisken, eftersom träden kan fånga upp 40–60 procent regnvatten. Mikroskogen skapar också ett bättre mikroklimat.
– Det gör att boende kan vistas ute på gården en varm sommardag. En innergård utan träd kan upplevas som 45 grader när lufttemperaturen är 21 grader. Med träd upplevs temperaturen i stället som 20 grader lägre. Dessutom förbättras förhållandena inne i bostaden och gör att energiförbrukningen blir lägre.
Johanna Deak Sjöman, forskare i landskapsplanering
Mikroskogens hälsoeffekter
För att en mikroskog ska fungera optimalt behöver den bestå av en variation av arter. Framför allt är det viktigt att välja ut träd och buskar som klarar stadsmiljö, där det oftast är varmt och torrt.
– Den här typen av mindre skogsmiljöer i staden är även jätteviktiga för djur, särskilt för fåglar. De skapar betydelsefulla korridorer för djur att ta sig från en plats till en annan, men även habitat, det vill säga bostadsplatser.
Kanske är det ingen nyhet att träd och naturmiljöer också har en positiv inverkan på människor? Forskning visar att vi blir bättre på att varva ner och koncentrera oss när vi får vara i naturmiljöer. Dessutom ökar våra positiva känslor.
– Återhämtning från stress och annan utmattning blir betydligt lättare när människor har närhet till natur och gröna miljöer. Vi ska helst kunna se tre träd från vårt fönster och vi ska helst inte ha mer än 300 meter till närmaste grönområde för fysiskt och mentalt välmående,
säger forskaren Johanna Deak Sjöman.
Att dela ger mer
Precis som namnet Embassy of Sharing antyder bygger hela idén på att dela och dela med sig. Genom att dela produkter, tjänster, ytor och erfarenheter kan vi tillsammans åstadkomma mer och förbruka mindre.