Marksanering och behandling av förorenad jord

Biologiska metoder

Biologiska metoder används främst inom marksanering för att rena jord från oljekolväten, lösningsmedel eller PAH. Jorden kan exempelvis renas genom tillsats av bakterier, näring och syre.

Huvudprinciper för biologisk sanering

1. Optimera temperatur, syrehalt och näringsämnen för att stimulera de mikroorganismer som redan finns i jorden.
2. Tillsätta organismer som inte finns naturligt i jorden, men som har beprövad effekt.

Genom naturliga processer med naturligt förekommande bakterier eller svampar bryter den biologiska aktiviteten ner föroreningarna till mindre farliga eller helt ofarliga ämnen. För att de biologiska metoderna ska fungera krävs det att det finns en aktiv stam av friska mikroorganismer i jorden.

Biologiska metoder kan antingen utföras på plats, så kallad in-situ, eller ex situ som innebär att man schaktar bort jorden för behandling.

Mekaniska metoder

Används ofta på plats In-situ för att avskilja föroreningar från jord eller vatten.

Föroreningarna binds oftast till de finkorniga fraktionerna. Genom att separera bort de fina fraktionerna sorterar man därmed bort det mesta av föroreningen.

Siktning

• Sortering och Siktverk: Stjärnsikt, Skaksikt, Trumsikt
• Harpa
• Gallerskopa

Sedimentering och avvattning

• Centrifug
• Geotub
• Sedimentationsbassäng

Jordtvätt

• Jordtvätten kan bland annat rena jordmassor som är förorenade av tungmetaller, PAH och perfluorerade ämnen (PFAS).

Kemiska metoder

Kemiska metoder går ut på att man lakar ur eller omvandlar föroreningar.

Kemisk lakning

• Med kemisk lakning separerar eller tar man bort föroreningarna. Genom att blanda jorden med ett tillsätt lösningsmedel i en tank, koncentrerar man föroreningen så att den lättare kan förstöra med en annan behandlingsmetod.
• Kemisk rening kan också utföras utan att jorden grävs upp. Jorden spolas igenom med vatten, eller vatten med olika tillsatser. Vattnet leder föroreningarna från jorden och vidare genom ett filter varvid jorden saneras.

Kemisk oxidation och stabilisering

• Kemisk oxidation eller stabilisering är metoder som går ut på att tillsätta kemiska ämnen, som bryter ned eller gör föroreningarna mindre farliga.

Fysikaliska metoder

Rening genom att nyttja föroreningarnas fysikaliska egenskaper.

• Luftning, genom att extraherar föroreningarna ur marken för att sedan förbränna de flyktiga ämnena.
• Inkapsling eller invallning för att förhindra vidare spridning av föroreningar. De olika teknikerna bygger på principen att man upprättar täta skikt som ska innesluta föroreningen.
• Markfilter, genom att man leda grundvattnet via ett filter som fångar upp föroreningen. Filtret består av olika material beroende på vilka föroreningar som ska behandlas.
• Termiskt, genom uppvärmning av de förorenade jordmassorna. De två metoderna är, förbränning och termiska avdrivning. Vid förbränning förstörs föroreningarna totalt medans vid avdrivningen, som utförs med lägre temperaturer, mellan 100 och 600 grader, lossgör man föroreningen för att sedan ta om hand om den genom rökgasrening.